Stärkt patientinflytande
Prop. 1998/99:4 Stärkt patientinflytande
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till åtgärder för att i olika avseenden
stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården.
En särskild bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) preciserar vårdgivarnas skyldighet att ge patienten en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de olika metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Genom en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen blir vårdgivarna skyldiga att ta hänsyn till patientens val av behandling där två eller flera alternativ är möjliga.
Lämnad information, val av behandlingsalternativ samt ett eventuellt
ställningstagande angående en förnyad medicinsk bedömning skall
dokumenteras i journalen i enlighet med ett nytt stadgande i patientjour-
nallagen (1985:562).
Prop. 2009/10:67 Stärkt ställning för patienten
4.1.3 Vissa grundläggande skyldigheter för vårdgivaren
Bestämmelserna i HSL reglerar vårdgivarnas ansvar för att snarast ge varje person som vänder sig till vården en medicinsk bedömning och individuellt anpassad information samt skyldigheten att erbjuda en förnyad medicinsk bedömning.
Skyldigheten att informera patienten
Rätten till information är av avgörande betydelse för patientens möjlighet att utöva självbestämmande och vara delaktig i vården.
Patienten ska enligt 2 b § HSL ges en individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de möjligheter till undersökning, vård och behandling som finns.
Om upplysningarna inte kan lämnas till patienten ska de i stället lämnas till en närstående till patienten.
Informationen bör (prop. 1998/99:4 s. 24) lämnas i former som stärker patientens delaktighet och självbestämmande. Den får inte ges slentrianmässigt utan måste anpassas till den aktuella patientens förutsättningar och behov.
Den information som patienten har rätt att få och som personalen har skyldighet att lämna bör även inkludera åtgärder som kan vidtas av andra än läkare, t.ex. omvårdnadsåtgärder.
I betänkandet anfördes att exempel på förhållande som patienten normalt bör få information om bl.a. är förebyggande åtgärder, olika undersöknings-metoder, tänkbara behandlingsalternativ med dess för- och nackdelar, biverkningar av läkemedel, undersökningsresultat, diagnos, prognos samt planering och tidpunkter för fortsatta vårdåtgärder.
Det ankommer på vårdgivaren att organisera verksamheten så att kravet
på fullgod information till patienten kan upprätthållas. Detta ansvar
för vårdgivaren har sin motsvarighet för hälso- och sjukvårdspersonalen i
2 kap. 2 § LYHS. Skyldigheten att informera patienten är ett ansvar för
all hälso- och sjukvårdspersonal, men ankommer i första hand på den
som har det direkta ansvaret för den vårdsituation som informationen
avser (prop. 1998/99:4 s. 49). Ytterst är det verksamhetschefen vid
enheten som svarar för att det finns rutiner eller lokala instruktioner som
säkerställer att patienten faktiskt får del av information av sådan kvalitet
och omfattning som föreskrivs.
Patientdatalagen (2008:355)
3 kap. Skyldigheten att föra patientjournal
6 § En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten.
5. uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlings-alternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning.