Patientinflytande
Socialstyrelsen
Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig
Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal
Aktuell från 1 januari 2011
All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig för patienten
(jämför 2 kap. 6 § regeringsformen, förkortad RF). Det är den som har ett
hälsoproblem som avgör om och när han eller hon vill eller behöver söka
sjukvård. Orsaken till att man söker tandvård kan också vara att man vill få
en förebyggande behandling. Det är den vårdsökande som avgör om behandlingen
ska tas emot eller inte samt om en påbörjad behandling ska avslutas.
Varje medborgare har ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga
ingrepp. Detta får under vissa villkor begränsas i lag. Sådana begränsningar
finns till exempel i smittskyddslagen (2004:168), förkortad SML, LPT och
LRV.
Informationsskyldighet och patientinflytande
Handbok om patientens rätt till information, delaktighet och kontinuitet
En god vård ska bland annat kännetecknas av att den är patientfokuserad, jämlik och säker. Den ska genomföras i samråd och med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Det ställer krav på att det finns ett ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet som också omfattar bemötande, information, delaktighet och kontinuitet.
Socialstyrelsen
GOD VÅRD- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet I hälso- och sjukvården
Patientfokuserad hälso- och sjukvård Sid. 10
En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar,
och att dessa vägs in i de kliniska besluten.
Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Patienten skall visas omtanke och respekt.
Bemötande av patienter Sid. 19
Information om vård och behandling påverkar patienters och närståendes förväntningar på vården. Genom att göra patienten delaktig och genom information om möjliga behandlingar och utfall kan man skapa realistiska förväntningar på resultatet. Patientens egen roll, ansvar och medverkan i vård och behandling blir också tydliga.
Socialstyrelsen
Riktlinjer Depression och ångest
5. Information, delaktighet och medinflytande
Kommunikationen med patienten – hälso- och sjukvårdens skyldigheter
Att kommunikationen mellan hälso- och sjukvården och patienten är god,
liksom att patienten är delaktig i vården är viktiga förutsättningar för att
hälso- och sjukvården ska kunna ge god vård.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) och handboken
God vård [8] ska vården vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker,
patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Socialstyrelsen betraktar information, delaktighet och medinflytande som centrala uppgifter
för hälso- och sjukvården.
Patientens självbestämmande och integritet
I 2 a § HSL anges att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande
och integritet.
Detta ställer stora krav på hur personalen inom hälso- och sjukvården
bemöter och beaktar patientens svårigheter. Ett respektfullt bemötande
innebär bland annat att man inser och visar att det är ett möte mellan två
experter, där patienten är expert på sin egen situation och sjukdomsupplevelse.
Det är sedan mycket viktigt att vara lyhörd för patientens frågor om och
synpunkter på denna information för att uppnå samsyn på den aktuella
bedömningen. Samsyn i dessa frågor skapar sedan en gemensam grund
för en effektiv och bra vårdplanering.
Efter den diagnostiska bedömningen, som patienten bidragit till med
sina egna erfarenheter, ska hon eller han noggrant informeras om de behandlingsåtgärder som bedöms som ändamålsenliga och effektiva utifrån
det aktuella hälsotillståndet och med hänsyn till patientens förutsättningar
och situation i övrigt enligt HSL (2 b §). Patienten ska även informeras
om vilka kända för- och nackdelar som finns med dessa åtgärder samt vad
som kan hända om man avstår från behandling.
Utifrån den givna informationen ska sedan den ansvariga läkaren komma överens med patienten om ett lämpligt val av behandling.